Sidan uppdaterades senast  2009-08-15 07:37

 

Hönshuset: Storleken på mitt hönshus är anpassat för att rymma ca. 15-20 höns,  uppvärmningen gör jag med ett oljefyllt el-element med separat rumstermostat som placerats i anslutning till vattenkoppen, vilket garanterar att vattnet inte fryser, vintertid håller jag en temperatur på ca. 5-10 grader. Hönshuset är inrett med fyra sittpinnar över löstagbara gödselbingar. Värpreden är två dubbelreden och dessutom ett golvrede, så att hönorna kan välja vilket dom tycker passar bäst. I hönshuset finns också en kycklingbur, där mina maskinkläckta kycklingar, från ca. tre veckors ålder får vistas under ett värmetak tills dess att dom vid sex/åtta veckors ålder släpps till dom vuxna hönsen.

 På vintern tvingas ju hönsen att gå inne på grund av kylan, men när snön tinat bort så går dom för det mesta fritt ute, eller i rastgården bakom hönshuset. Rastgården som  är 70 m2  har jag försett med ett tak av hönsnät, detta sedan jag haft påhälsning av duvhöken som tog ett par höns. Nedre delen  av rastgården har ett nät  (60cm högt) med 25 mm. maskor som skydd mot mink. Delar av nättaket har under sommaren ett tak av presenning som skyddar mot nederbörd. I rastgården finns också tillgång till sandbad.

Utfodringen av pelletskross + havre/korn har jag ordnat så att den sköts automatiskt  från en foderautomat som jag byggt själv, den har ett fodermagasin som rymmer ca.30 kg. och behöver då inte fyllas på oftare än varannan vecka. Med automatiken kan jag välja när utfodringen skall ske, samt hur mycket foder som skall serveras vid varje tillfälle. Förutom foderblandningen från automaten får mina höns, morötter, majrovor och svedjerovor någon gång då och då och naturligtvis hushållsavfall i mån av tillgång, vatten får hönsen från automat i vattenkoppar. Fri tillgång på sand och snäckskal.

Från det årsur där jag programmerar foderautomaten, programmerar jag även tändning och släckning av belysningen, dels en lampa med mycket låg ljusstyrka som tänds fem minuter före det att huvud-belysningen skall tändas för att hönsen skall hinna vänja sej vid ljuset, och som släcks femton minuter efter att huvudljuset släcks, för att hönsen skall hinna sätta sej till rätta.

Ventilationen är viktig, den sköts av en fläkt som jag styr via ett tidur, och kan på så vis anpassa gångtiden till det behov som finns beroende på årstiden och temperaturen i hönshuset, på så sätt håller jag luftfuktigheten på en  behaglig nivå, tilluften regleras med en vanlig tallriksventil. Som golvströ använder jag kutterspån, som byts ungefär var annan månad.

 

 

 

 

 

Blommehöns

Är en gammal svensk lantras som tillvaratogs i mitten på 1980 och som i dag restaurerats och numera finns ganska så väl representerad. Det är en ras som till färgen är variationsrik men så gott som alltid vitblommig (vita fjädertoppar) på svart, brun, eller blå någon gång ljusgul bottenfärg. Färgen är enligt rasramen av underordnad betydelse, vad som dock kan ses som karakteristiskt för rasen är att fjädertopparna är vita, vilket ger rasen dess blommiga utseende, tofs på huvudet kan förekomma Kroppsvikten på en blommetupp bör ligga på 2,5-3,5 kg, och för hönan på 2- 2,5 kg. Blommehönan kan anses som en lugn höna, och en god värpare med ca.150-200 ägg per år, och med en äggvikt på 60-64gr.  Ruvlusten hos blommehönan är inte särskilt utpräglad, statistiken visar på att ca.12-15% av hönorna ruvar,  och  kläckningsprocenten ligger på ca. 65-70% av lagda ägg. Min flock av blommehöns har jag förnyat med maskinkläckta kycklingar,  på grund av att hönsen själva  inte visat någon lust att ruva fram sin avkomma. Sommaren 2005 har dock varit bra ur naturruvnings- synpunkt, mina tretton hönorna har själva ruvat fram nio kullar som tillsammans gett tjugosjukycklingar.

Gammalsvensk dvärghöna

Till vårt land infördes via svenska ostindiska kompaniet på 1860-talet vildfärgade s.k. tama bankivahöns. En senare benämning är "brun bantam". Vår nuvarande standardras svensk dvärghöna, härstammar sannolikt från dessa. Den mest oförädlade delen av rasen bevaras under namnet gammalsvensk dvärghöna. Vikt: höna 0,5-0,8 kg, tupp 0,6-1 kg.

Mina första kycklingar av gammalsvensk dvärg, har jag kläckt fram i maskin. Tyvärr blev det av vissa orsaker inte så många, (två tuppar och två hönor), men eftersom dom är goda ruvare så är tanken att dom så småningom skall få hjälpa till med ruvningen av blommehönsens ägg.                                                           Sedan sommaren 2005 finns inga gammalsvensk dvärg hos mig, då anslöt jag min besättning av blommehöns till genbank och hade då inte möjlighet att ha två raser utan risk för sammanblandning.

Mina höns får gå fritt utomhus, när väder och vind  tillåter och när vi själva är på sommarstället, under den tid då vi inte är där, så har dom tillgång till rastgård.
För mej är det här med höns först och främst en hobby, men naturligtvis ger dom en del ägg, som kan räknas som ett tillskott, samtidigt som det känns meningsfullt att medverka till kretsloppet genom att bla. ta till vara köksavfall som kommer till godo som hönsmat.

 

Från ägg till kyckling

Ruvschema Excel  för kläckning av hönsägg

Tempdiagram för kläckning av hönsägg

Fuktdiagram för kläckning av hönsägg

Livsmedels Sverige- hönshållning                     

Bilder på mina höns

KLICKA PÅ BILDERNA

Till startsidan